skulle nog spontant säga att det nog kan vara bra att t.ex. läsa om/utsätta sig för ångest. men. kanske inte att läsa om ”din” ångest eller det just DU tycker är jobbigt. det varierar väl från person till person, men om jag skulle läsa om ensamhet och ledsamhet och hopplöshet tror jag bara att jag skulle börja tänka i samma banor. hm. det är svårt!

det som gör ont måste man konfrontera och lyfta upp till ytan, folk som blundar för all misär och bara klampar vidare är ofta själva orsaken till misären. Man måste förstå andras lidande och inte blunda för det, för då blir man ett egoistiskt rövhål. Däremot är det inte bra att gräva ner sig i elände heller för då blir man också ett egoistiskt rövhål

14 år till salu vart jag väldigt ledsen över osv. Ledsen över att det hänt på riktigt och att det troligen händer omkring mig utan att jag vet det.
Jag tror dock det är nyttigt att vara medveten om hemska och ångestladdade saker. Bättre det än att vara allt för naiv och leva på rosa moln liksom.

Åh har också den! har inte pallat läsa den, ska ge den ett nytt försök..

Jag läste en pocket ”innan jag dör” av Jenny Downham som gav mig ångest och jag grät konstant de sista två kapitlen. Men det var nog ändå en ångest som mest handlade om rädslan för döden och att dö för tidig död och alla dem tankarna man kan bära på. Sen blev man såklart ledsen för huvudpersonens skull. Sen en annan bok som ger mig ångest är ”Bli fri från oro, ångest och fobier” men det är pågrund av att jag känner igen mig i ALLT. Men samtidigt skönt för nu förstår jag att jag verkligen har problem och måste lära mig att hantera ångest och rädsla. För man SKA utsätta sig för ångestskapande saker för annars börjar man undvika dem och skapar på så sätt mer ångest i sitt liv.

Hej Master!
Måste bara säga att du är helt fantastisk och det är så SKÖNT att läsa om din ångest för vetduvad, jag har en hel massa ångest med.
Jag vill bara veta HURHURHUR jobbar du med detta?! För denna ångest drabbar den mest fantastiska människan i mitt liv allra mest, min älskade pojkvän. Han är så fin så fin och orkar med alla mina funderingar och frågor, sena samtal och plötsliga gråtanfall, men jag vill så gärna slippa detta, för tänk om hans tålamod en dag skulle ta slut?! (=mer ångest)
hursomhelst ångest som jag har ångest över, snälla underbara du, jag behöver lite tips från coacheeeen! puss!

Pratade inte Alex och Sigge om det där i pod nr 9? Kan vara lyssnadsvärt annars.

en bok som jag egentligen inte vet varför men som ändå gav mig ångest var ”boken om Kirre”.
Jag läser till lågstadielärare och den boken gav mig sån prestationsångest kring mitt kommande yrke. Tanken om att inte ”missa” något barn utan att upptäcka problem och även ångest för alla barn som har det förjävligt och som kommer fortsätta ha det så eftersom att så många nuvarande lärarna inte ser ett piss. Känner att jag måste ut och rädda hela världen, fast jag är rädd att jag kommer vara för feg och tyst. åh. Ångest. Jävligt svår känsla!

När ska du svara på resten av frågorna? :) Trodde du skulle svara på alla så jag ställde en fråga, skulle jättegärna vilja ha ditt kloka svar! MEN menar inte att du behöver göra det precis just nu, vill bara veta om du hade tänkt att svara på resten! :D

Är också så himla kluven i den frågan. Har inget svar. Ingen vink. Ingenting.

Alldeles nyligen läste jag Hästpojken som handlar om en gravt autistisk pojke och vars föräldrar som tar med honom till Mongoliet för att träffa shamaner som förhoppningsvis ska kunna bota honom. Vilken lång mening det där blev då! Helt sann är den hur som helst och gick rakt in i hjärtat på mig, med både glädje och sorg. Läs!

Hanna kan inte du berätta mer om tips mot ångest? Jag lider själv av ångest men framförallt min älskade lillebror har lidit av det himla länge, det gör så de blir jobbigt för honom med det mesta. Jobb, framtiden, konflikter och att möta nya människor. Ibland är han till och med deppig och ser inget hopp någonstans. Du som är en sån grym tjej och en otrolig inspiration för mig kom gärna med tips på hur man kan tackla ångesten men också hur jag kan finnas där för honom, hur kan jag få han att känna sig lugn och se framåt när ångesten är som värst?

KRAM <3

”Tre bröder”. Shit vilket starkt intryck den boken gjorde på mig. Den är skriven av två journalister och handlar om ett mord i Rinkeby som skedde i början av 2000-talet. Den handlar om hur två personer blir dömda för mord när bevis efter bevis mottalar detta. Men det skiter polisen, åklagarna och i slutändan även de som dömer i tingsrätten och hovrätten i. De är ju bara några blattar från en förort, who cares om vi sätter dit dem, typ. Läste den, grät som ett barn, blev förbannad och skrev insändare, till Justitiedepartementet, till hovrätten. Resulterade i ingenting. Hatade Sveriges rättssystem som fan där ett tag. Tror en av bröderna fortfarande sitter inne.

En annan bok är väl ”Ingen riktig våldtäktsman”.

Måste bara säga ATT Karin Boye är så jävulskt BRA. Har iofs endast läst en del dikter + Kallocain, men det är så sjukt att hon satt och skrev detta för typ 80-90 år sen och ändå tänker man ”japp såhär är det” och ”SÅHÄR KÄNNER JAG MED”.

Böckerna av Paulo Coelho sätter spår i mig. Han skriver mycket om drömmar, hopp, kärlek och tro. Som kristen finner jag det intressant att läsa hans böcker som ger dig en liten tankeställare och fundering. Jag blir själv aldrig klok på mina tankar, så att läsa en roman där författarens egna tankar lyser igenom tydligt. Så jag tror absolut att man på något sätt kan känna igen sig i en bok eller till och med ta hjälp av den. Samma som när man ber om hjälp att få tala med någon när man går igenom en jobbig period. När min pappa nyligen gick bort, så träffade jag skolkuratorn och han fick bena ut mina tankar och sätta ord på mina känslor. Min ångest då var att erkänna för mig själv att jag inte mådde bra. Jag visste att när jag gjorde det så skulle mitt korthus som jag febrilt försökt tejpa ihop, rasa på nytt. Men när jag väl började bli ärlig mot mig själv, så kunde jag även börja laga det som var trasigt i mig. Kramisar, M

Jag tror absolut man ska utsätta sig för sådant som ger en ångest!

Inte för mycket ångest, det orkar man inte med. Räcker med livet tror jag. Uppenbarelseboken är ju minnesvärd. Tibetanska livs- och dödsboken.

Hanna, läs boken ”bli fri från oro, ångest och fobier”. Hade själv prestationsångest och kontrollbehov, och det medförde att jag blev väldigt pedantiskt och att jag blev lite av en perfektionist. Boken hjälpte mig långt, och jag är nästan helt fri från ångesten! Tex, visste du att ångest framkallas genom saker/händelser som påminner om din fobi? Och att möta sina fobier kan vara en bra lösning. Snälla, läs den!

Under ett par år i KBT för just panikångest har jag lärt mig att det finns något som heter undvikande beteende, och det är lite aja baja. Det är till exempel, om man alltid får ångest av att flyga, börjar undvika dito. Men man ska för den delen inte söka ångesten. Var inte rädd för att känna, men låt bli att älta. Lagom är bäst.

Bra bok för att framkalla existensiell ångest är för övrigt ”kafka på stranden” av Haruki Murakami.

Det är en väldigt intressant frågeställning. Jag tyckte det var sjukt jobbigt att se på ”True Blood”, för det var så läskigt och obehagligt, så jag slutade titta, för jag tror inte den bidrog med så mycket vettigt till min hjärna i vilket fall hahaha. Men böcker.. tja, nja, om du mår dåligt – läs inte, tänker jag rent generellt!
Själv håller jag på att halvt plåga mig igenom eat, pray, love, den är ju bra och fin osv, men allt det här pladdret om att be och gud osv, det är lite tröttsamt! ;)

Åh! Vi diskuterade det där nyligen! Vi kom fram till att vi tyckte helt olika, haha. Min bror tyckte OM ångest-filmer och ångest-böcker, men inte gråt-böcker/filmer.

Jag undviker ångest så långt det går. Som tex filmen Biutiful, en typisk ångestfilm, där allt bara är grått, smutsigt, hemskt, ångest och misär. För att det påverkar mig så himla mycket att jag kan hamna i en mindre depression i typ en vecka efteråt.

Däremot blir det lite katharsis-feeling av gråtfilmer/böcker, jag kan till och med må bättre om jag får läsa eller se något riktigt sorgligt. Men det är där skillnaden är på ångest- och gråt-böcker, ångesten sitter i så mycket längre, och ångest är en ”klibbigare” och starkare känsla.

Medan min bror på var tvärtom, han mådde bra av ångest-framkallning, liksom vältrade sig i ångest böcker och filmer, men tyckte att sorgliga gråt-diton var helt värdelöst.

Det vi kom fram till är att det kan bero på att jag redan har mer ångest i mig själv, och alltså inte behöver tillsätta något. Medan han aldrig har ångest, och liksom utvecklas och förstärks av att testa på det den ”konstgjorda” vägen.

Ja, det var vår diskussion i af! :D Tack för världens bästa, viktigaste och trevligaste blogg.

Jag tror nog att det kan va bra att läsa saker som gör en lite obekväm och som ger en ångest, bara det inte blir för mycket sådant. (Hur man nu ska väga den balansen..)
Själv läser jag Eating animals just nu av Jonathan Safran Foer och den boken gör en riktigt upprörd samtidigt som man får så sjukt mycket ångest över köttproduktionen i världen. Med det sagt, det är en asbra bok! :)

Eat, Pray, Love eller Lyckan, kärleken och meningen med livet som den heter på Svenska förändrade mitt liv rejält då jag läste den. Jag var i en riktig ångestsvacka när allt kändes hopplöst och den boken tilltalade mig så mycket att jag bara låg i sängen och läste den en hel dag och sen bestämde mig för att ta tag i allt dåligt och styra upp mitt liv. Varje gång jag känner mig sådär hopplös igen så brukar jag antingen läsa boken eller se filmen så får jag ny inspiration.

Hanna! Vill bara säga att du är så bra. Du är en av de få bloggare som verkligen framstår som en VERKLIG person. Låter ju ganska sjukt att uttrycka sig så, men det är sanningen. Jag brukar inte kommentera (ändring på det?!) men ja, jag känner igen mig sjukt mycket i att bli påverkad av böcker jag läser. Jag blir enormt påverkad av allt jag läser, och ofta – när jag suttit och gråtit och haft grov ångest pga en sorglig artikel i en tidning, eller en hemsk självbiografi – så har jag kommit på mig själv med att tänka att det måste bli ett stopp på detta. ATT jag utsätter mig själv för detta är klart ett destruktivt beteende. När jag dock fått tänka lite närmare på saken så är jag väldigt glad för att jag känner så pass mycket som jag gör. Jag är glad att jag har kvar den kontrasten i mig själv och mitt känsloliv, och inte blivit avtrubbad. Jag tar det lika hårt för varje sorgset ord jag läser, men det gör mig lycklig. Så, läs på för tusan! Var glad att du känner!
Tack igen, för allt du skriver. Så bra blandning av roligt och seriöst! Vi behöver dig! Hejpårre!!

Blir paff över att ingen har skrivit Harry Potter????? Hade ångest som fasen igår när jag såg J.K. Rowlings tal inför premiären av sista filmen, igen, för typ miljonte gången. Grät lika mycket som alltid. Fyfan, halva mitt liv är borta, slut, kaputt! HP forever… (både Hana Pee och Harry Potter)

”Det här är allt” förändrade inte mitt liv, mer fick mig att inse och sätta punkt på en del tankar jag haft. Huvudpersonen Cordelia har till 90 % samma tankar och idéer som jag själv har, och det var skönt att se det så på pappret. I boken har jag satt fast egna dikter, strukit under eller skrivit till kommentarer i hennes tänkande och ja. Det är en sådan bok. Man tänker till.

Tusen små bitar (A million little pieces) och efterföljaren Min vän Leonard (My friend Leonard) av James Frey är det vackraste jag har lagt mina ögon på. Kanske inte kan tyckas som ett trovärdigt betyg från en tjugoåring, men brukade man sluka två böcker i veckan så har man läst en del.. De påverkade hela min tillvaro och jag mådde extremt dåligt när jag hade läst ut böckerna, det kändes så tomt att inte längre få följa James. Fantastiska böcker som utan tvekan kommer att få dig att tänka annorlunda kring mycket i din tillvaro. LÄSLÄSLÄS.

Jag tror att man ska tänka sig för vad för bok man väljer eftersom vissa ämnen kan vara svårare att hantera för vissa. Det är viktigt att man läser på baksidan alltså.
Hungerspelen tycker jag att alla ska läsa eftersom man börjar tänka på mycket hur vårat samhälle ser ut nu för tiden.

Precis som Lisa dök 14 år till salu direkt upp i mitt huvud (haha). Den påverkar mig mycket och är väldigt hemsk och detta är mitt andra försök av att faktiskt kunna läsa den utan att tycka den är för fruktansvärd. Men jag tror nog det är nyttigt att läsa om det…på vilket sätt vet jag dock ej

Åh Karin Boye<3

samtidigt tänker jag också att böcker man inte mår bra av att läsa ska man strunta i för man kan ju påverkas negativt också, gör problem värre osv. Man får känna efter är detta lärorikt eller bara för mycket?
Hanna om du får mycket ångest över boken tycker jag inte du ska läsa den. 14 år till salu fortsätter jag läsa för nu är den ”lagom” hemsk för mig då jag var mycket yngre när jag först började läsa den.
Böcker man får ångest över och påverkar en negativt tror jag inte är bra.

Jag läste Simon och ekarna för två år sedan, och den slog mig liksom rakt i hjärtat, den är så himla vacker så att jag smäller av!

Puss och kram på dig Master!

Hanna! Så bra att du skriver om sånt här! Du är en av de bästa! Tips på böcker som har präglat mig:

Samtal med Gud – Går knappt att förklara. Ser mitt ex lite som en skatt. L Ä S !!!!

Tusen Strålande Solar – Handlar om en flicka i Afghanistan. Världens mest tragiska och finaste bok. Det kändes som att jag hade seriösa psykiska problem i säkert ett halvår efter att jag läst den, för att det blev en sån kalldusch.

The Power (the secret) – Bra bok som fick mig att fatta att det inte är meningen att man ska gå och må ”sådär”. Man förtjänar allt det man önskar, tankens kraft, och det man ger får man tillbaka.

Puss!

Jag är så jävla glad att du skriver om ångest. Tack.

Aaaah. Stephen Hawkings ”Den stora planen”. Det kan man kalla intryck, där har jag alltså lärt mig att ingenting är som det verkar och att INGENTING har varken FÖRFLUTET eller FRAMTID.
Det finns bara NU. För när jag observeras något kommer jag förändra dess förflutna och framtid.

Googla(ev. youtube:a) dubbelspaltexperimentet(double slit experiment) så kommer du bli MIND BLOWN. Just sayin’.

http://www.youtube.com/watch?v=DfPeprQ7oGc

ALLTSÅ, SEEEERIÖST, skåååååda denna video!

Alltså jag verkligen aktar mig för saker som kan ge mig ångest. Aktar mig för skräckfilmer, dokumentärer om död och liknande, aktar mig för hemska artiklar och böcker osv. Det kanske är sjukt. Jag kanske borde lära mig att hantera det. Och jag har försökt. Men jag har svårt att hantera ångesten från saker som inte är min vardag när jag redan är stressad över jobbet, livet och framtiden (jag tog studenten i våras och är alltså en riktig yngling när det gäller det ”riktiga” livet). Därför aktar jag mig, för att helt enkelt palla med mitt liv. Kanske en osmart sak. Men jag vet att jag mår så djupt, jävla dåligt av det så undviker det ångestframkallande, helt enkelt.
Sen är inte min vardag såhär deppig hela tiden. Det låter förskräckligt, men det är det verkligen inte. Jag är en glad skit. Men i perioder tror jag att vi alla kan känna oss lite nere från början och då undviker jag allt som kan framkalla ångestkänslor. Då blir det som bäst.

Bitterfittan förändrade mitt liv!
Läs om du inte gjort det, ni som inte läst den gör det nu!
Det är en order!