Hej Hanna! Kolla in min kompis grymma sida http://jamstalldfestival.se/

ajjjmmmaagaaad är Leif Andrée Yrsas papi? COOLT.

ÅH snälla snälla säg vart du köpt din kjol? Är gränslöst förälskad i den nu ju.

säger samma som Therese, KJOOOLEEEEN! älskar den, var är den ifrån? Yrsa är megaball tycker jag :)

ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR DIN STIL HANNA! ge mig ge mig ge mig motivation att bli lika snygg som dig!

Hahha shit, att ja inte tänkte på det xD har tyckt ja kände igen efternamnet länge!

favorithens any day alltså. puss på er <3

Oj, vad Yrsa är lik sin pappa :) Men det kanske inte hon vill höra haha

din kjoooooooooool!!!!! <3 <3 <333<

De är ju faktiskt jääättelika!!

Men sen är det ju inte så illa att ha Stefano Dimera till far heller!

Dokumentär! Helt sjuk och eventuellt fantastisk.
http://www.svtplay.se/video/236709/marina-abramovic

ÅÅÅKE!? *falsett* hahah åh.

Hanna, vad ska man göra när man inte orkar med livet mer? Jag är så olycklig och det känns som att det aldrig någonsin kommer vända och bli bra. Jag ligger bara i sängen och gråter….

Jag tycker Yrsa-om per automatik pga Snickarbrallsen. Sådana vill jag också spatsera omkring i! Är det secondhandfyndo måntro? (Nu är du tvungen att kolla upp)

Åh kjolen! så fruktansvärt snygg! var kommer den ifrån?

E: Vad är det som har hänt? Var
för är du olycklig? Det kan hjälpa mycket att prata med någon! Någon du känner, en läkare eller en psykolog. Även om du har det mycket tungt just nu så kommer det säkert att ljusna så småningom! Hoppas att du mår mycket bättre snart!! Kram

En annan E: Tack för att du tog dig tid att svara! Det är inget som har hänt nu, det har byggts upp en hel del under de senaste 3 – 4 åren som gör att jag känner så här nu. Allt känns bara så himla meningslöst och jag förstår inte alls vad jag ens gör här. Jag har försökt prata med vänner, familj och olika psykologer, men jag får liksom inte ut allt. Det är så mycket känslor och tankar som jag inte kan beskriva, varken i tal eller skrift. Allt cirkulerar bara runt i mitt huvud hela tiden och det känns som jag blir galen av det.. Inte lätt att hjälpa någon som man inte får ut något av. Vet inte ens varför jag skrev här egentligen. Men återigen, tack för att du tog dig tid att svara ändå :)

Hej E!

Jag kan inte säga hur du känner, eftersom det är så individuellt. Men mitt tips är att skriva typ dasgbok eller bara sitta och skriva vad det är som känns fel i ditt liv. Efter ett litet tag kanske det kommer kännas bättre och du kan börja prata om vad som känns fel. Ett tips bara, då det fungerar någelunda för min del. Jag mår ganska dåligt för tillfället och genom att skriva har jag listat ut vad det är som är fel i mitt liv. Jag hoppas du mår bättre snart!! Puss

Och Hej Hanna-mäster!

E: Jag förstår att det är svårt att beskriva för andra. Jag mådde mycket dåligt( under en flera årsperiod) för fem år sedan ungefär. Ibland tyckte jag att det fanns en anledning till att jag mådde dåligt, men ibland bara mådde jag jättedåligt i mig själv utan att jag visste varför. Det är svårt att veta vad man ska göra. Jag hade jättesvårt att prata med någon, men till slut gick jag till en psykolog(12 ggr tror jag) och jag åt även medicin i ett och ett halvt år. För mig hjälpte medicinen mycket. Jag tror att jag hade någon slags depression blandat men någon form av utbrändhet. Stor brist på ämnet serotonin i kroppen. Jag var otroligt trött hela tiden. Jag bestämde mig för att försöka må bra igen. Jag tog ett flera års långt avbrott från mina studier och fokuserade enbart på sånt som jag trodde var bra för mig. Som att sova, inte läsa om eller lyssna på sorgliga saker, göra roliga saker som fick mig att må bra (som att umgås mycket med min familj, titta på saker som fick mig att skatta och le )för att sakta men säkert komma tillbaka till ett bra liv. (Jag jobbade deltid och fick hjälp ekonomiskt av min pojkvän och min familj). Det tog ganska lång tid innan jag mår så bra som jag gör idag,men jag blev liksom bättre och bättre i perioder. Efter ett år mådde jag mycket bättre även om jag hade en stor bit kvar. Idag mår jag mycket bra, men kan så klart som alla få lite svackor. Jag försöka tänka mycket på att äta mat som innehåller serotonin (t.ex. banan och broccoli) och att sova ikapp om jag missat mycket sömn. Jag försöker också bli bättre på att träna (men det går i perioder :)) Jag gjorde saker som jag trodde skulle vara bra för mig. Kanske du kan fundera ut vad du tror skulle vara bra för dig?
Om du vill tycker jag att du ska läsa lite om serotoninbrist och se om du tycker att det kanske stämmer in på dig. Så svårt att veta varför du mår dåligt och hur du ska göra för att må bra, men jag hoppas verkligen att du hittar ett sätt som passar dig bra! Jag tror absolut att det går! Många kramar och lycka till!!

Minns Yrsas pappas sexscen i ”Tomten är far till alla barnen” sååå hiiimla väääl.