JA, BLOPPIS! :D:D:D

Åh vad kul!

De har börjat visa Honey Boo Boo nu :)
http://watchseries.eu/serie/here_comes_honey_boo_boo

åh va fint halsband! varifrån?

Jag drömde om dig inatt. Att jag träffade dig och det var så mysigt! :)

HANNA!! det är första gången jag komenterar och jag vill säga två saker:

1. i love you!!

2. VILKA FINA TAVLOR!! vart kan jag hitta dom/liknande?? har sån ångest över att mina väggar är helt tomma och opersonliga, samt att det inte finns några snygga tavlor någonstans?!

Hannaaaa! Du har säkert nämnt det i bloggen din förut, men vad använder du för nagelack? Jag har försökt hitta ett vitt men de har inte varit någe bra :( MASSA KÄRLEK TILL VÄRLDENS BÄSTA BLOGGARE :D

Gud vad fin du är!!!

hanna jag behöver din hjälp. vad gör man när ett husdjur dör? mina föräldrar kanske ska avliva min älskade hund snart och jag vet inte vad jag ska ta mig till. du är så klok så jag vänder mig till dig, vad gör man?

Åh hörru när avslöjas hemligheten?! Här ligger man snuvig och dan och tänker att nu är tiden inne, men det var den inte. Sen måste jag fråga dig en konstig sak. Du är så bra på att yttra grejor på bloggen som alla tänker men som ingen tror att nån annan tänker (som det där med att det är obehagligt att nudda sin egen bröstvårta.. Uuh). Därför undrar jag, har ditt liv en färgskala? Jag tycker alltid att platser och saker har vissa färger. En plats kan tillexempel bli sjukt dålig i mina ögon endast för att den innehåller ”fel” färger. Gillar även saker endast för att de har rätt färgskala. T.ex så ser jag hela min USAresa som jag gjorde som lite dålig för att fotona är grå. Om jag köper något i rätt färgskala, ser en film eller äter något osv så blir livet kalas! Hehe.. Är det likadant för allas våran mästare HP? Kram du är bäst!

Hej Hanna!
Vet i helvete inte varför jag skriver här till dig (försökte hitta ett passande inlägg till mitt samtalsämne men efter 10 minuter av letande gav jag upp och skriver bara här). Jag har PANIK, åh. Det är såhär, jag och min pojkvän har varit tillsammans i 3 år nu och jag är 19 bast, han har precis börjat på universitet i en helt annan stad än vår hemstad (han bor fortfarande hemma och pendlar då det bara är några mil) men jag har blivit nån jävla svartsjukidiotisktöntflickvän, som jag aldrig har varit innan. Har sån panik och ångest över att han umgås med en massa människor jag inte har en aning om vilka det är och liksom börjar ett helt nytt liv , och det känns som om han gör det utan mig. Min pojkvän är på riktigt den bästa killen i hela världen, han är som din Anton verkar vara. Men jag FLIPPAR ur och den här helgen har spenderats med endast bråk, jag har typ gått in i någon depprission samtidigt, trivs inte alls hemma med mina föräldrar, är för tillfället arbetslös (tog studenten i år) och jag går bara runt och mår dåligt, och på något sett får min pojkvän mig inte att må bättre, även fast han inte gör något fel? Ibland får han det men inte just nu, och jag bara klagar på han hela tiden och säger en sak och sedan säger raka motsatsen, typ ”om du vet att jag är ledsen kan du då inte bara hålla om mig?” sen håller han om mig men då blir jag arg och tar bort honom. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG? Det jobbiga är att jag hela tiden vet om att jag gör fel, säger fel saker och behandlar han så jävla fel men ändå gör jag det, VARFÖR? Så kan jag typ bara säga ”vi båda vet att om vårt förhållande skulle ta slut skulle det vara jag som gjorde slut för du skulle aldrig våga det” vem FAN säger sånt??? ååååh du anar inte min panik :( att jag behandlar han såhär och att jag behandlar mig själv såhär. Vad ska jag göra? Jag älskar han så jävla mycket men när jag behandlar han så illa så jag vill bara att det ska ta slut så att han kan träffa någon som han förtjänar så mycket mer. Som sagt vet inte varför jag skriver till dig, har aldrig gjort det innan men ditt namn ploppa upp i mitt huvud under min panikstund. Säg bara vad jag ska göra, så gör jag det. Kram.

/En jättepanikslagensomälskarsinpojkvänmenbehandlarhansomenidiot