Världen vill mig ont
Den här dagen är en rövhål mot mig just nu. Eftersom Anton har haft grupparbeten i sitt plugg till klockan 22, 23 om kvällarna de två senaste veckorna tänkte vi ha en skogsutflykt idag, bara han och jag. Men då Anton kom hem 04.00 inatt (efter att ha suttit och hållt på med ett skolarbete som skulle in) så flyttade vi fram skogsutflykten till klockan 14.00 idag, i stället för i morse då solen sken så fint.
Men då kom regnet. Detta anusaktiga sugregn. Jag gjorde det enda rätta; började gråta.
Anton är mer positiv och snackar om att vi ska ”klä på oss ordentligt bara”. Jag är tveksam. Min dag är redan förstörd. Vårt förhållande kanske också är förstört pga regn = vi kan inte hitta på något med varandra nu = vi måste göra slut. Det här är ungefär då jag som sjuttonåring vrålade till pappa om att ”JAG MÅSTE FÅ LÄGENHETEN I STAN ANNARS KOMMER MITT FÖRHÅLLANDE ATT RASERAS!!!!!!!!!”
Hehe. Det funkade.
Dock tveksam att mina tårar och högljudda böner till regnet kommer att bli hörda på samma sätt. Kanske lika bra att inse att man inte kan få allt här i världen, och försöka bita ihop ändå.
Med vänlig hälsning,
Snorungen number one
Vill äta dina tänder. Om det är godiständer. Om det är dina egna så… ber jag om ursäkt.
Jag älskar att du skriver om allt du, jag och sjukt många andra känner och tänker, men ALDRIG SÄGER, för att vi är rädda för att tas för egoistiska idioter. Men allanänniskor är ju lite egoistiska :) och man fågelrikt känna precis hur man vill, ens känslor bara kommer, sen kanske man inte alltid behöver agera efter dem, men ändå!
Personer som läser min blogg verkar inte förstå min humor och när jag öppnar mig och säger vad jag känner brukar det sluta med att jag bränns på häxbål i mitt kommrntarsfält. Fick stänga av kommentars funktionen på bloggen..
Du har fina läsare och det är bra, för din blogg är bra!
Köpte saker från IKEA igår och kunde inte klura ut hur bokhyllan skulle monteras. Började gråta. Slängde saker runt omkring mig. Ringde min kille och storbölade och skrek och sa att livet hatar mig. Jag kommer aldrig lyckats med något. La på, hittade en choklad, åt den och blev glad. Monterade ihop bokhyllan. Då kommer min kille över för han blev orolig, vilket gjorde mig känslosam igen. Så grät mer.
…… Så ja. Du är inte ensam.
Jag var nyss ute och sprang i regnet med din podcast i lurarna, vilket värmde gött! Tack för det :-)
Du har en fin skjorta iallafall :):)
Tack Hanna för dina fantastiska podcasts! Gick Genom gågatan i regnet med ett leende på läpparna och din andra podcast i öronen medans alla stackare gick med paraply pch bittra miner! Åh myskänslan!
Oj! Du ser exakt ut som Leila Lindholm här. Akta så att hon inte anklagar dig för att ha snott hennes utseende.