Att inte se sig själv som ett offer
MINA VÄNNER!
Det har pågått en mindre genusdebatt här i mina kommentarsfält (under halloweeninlägget bl.a.). Så blir det ju allt som oftast när jag (eller någon annan för den delen) uppmärksammar och ifrågasätter bristande genusperspektiv eller då jag skriver om feminism rent allmänt. Alla tycker sig veta svaren på genusfrågorna. De som inte håller med blir förbannade och utgår från sig själva och vill inte bli uppmålade som offer.
Jag kan tycka att det är extremt energikrävande att hela tiden få dra hela genusvetenskapen från ruta 1 i dessa diskussioner. Alla vill tycka, tänka och ha en åsikt i genusfrågan, oavsett om de ens förstår innebörden av begreppet ”genus” eller öppnat en bok med något slags reflekterande kring genus/feminism.
Och självklart har alla rätt till sin åsikt! Det har man alltid. Men problemet är att genusvetenskap är en vetenskap(!). Och när personer grundar sin uppfattning om att världen är jämställd genom att utgå från sin egen känsla, en brorson som leker med barbies och en mamma som tjänar mer än ens pappa – så blir det ganska tydligt att personen endast utgått från sig själv och inte valt att lägga någon vidare tid på att läsa och tänka.
Vi testar ett litet exempel: Låt säga att jag upplevde att den ekonomiska krisen drabbat mig. Då skulle jag självklart ha en rätt till att tycka och tänka om detta, men KANSKE skulle jag någonstans förstå att de personer som länge intresserat sig inför nationalekonomi och utbildat sig inom ämnet kanske har en liten bättre uppfattning kring hur ekonomiska kriser fungerar än mig som grundar mina uppfattningar på att utgå från mig själv, medierapporteringar och en känsla den väcker.
I genusdebatten hörs också ofta röster som också menar att de inte heller känner igen sig i ”offerrollen” som de tycker att feminismen ständigt vill placera dem i.
Och jag FÖRSTÅR verkligen det. För vem i helvete vill vara ett offer? Inte jag i alla fall. Och vem vill vara den som förtrycker? Inte Anton, inte pappa, inte min bror eller han i kassan på Ica.
Begreppet ”offer” förknippas med ord som ”loser”. Och i ett samhälle som vårt där individen ska vara stark, målinriktad och gå sin egen väg vill INGEN känna sig som en loser och en svagis som någon som inte har någon makt över sitt eget liv.
Men att ha en mamma som tjänar mer pengar än ens pappa är dessvärre inget facit på att världen är jämställd. På samma sätt är brorsonen som leker med barbies inte heller ett svar på att inga könsroller finns. Om vi hela tiden enbart utgick från oss själva när vi ska tala om orättvisor i världen så skulle vi aldrig komma någonstans. Bara för att jag och inga i min närhet inte upplever fattigdom betyder inte det att inga klasskillnader finns i Sverige?
På samma sätt måste vi försöka se kvinnor och män som grupp när vi talar löneskillnader, sexuellt våld, sexism, yrke- och intressestatus, människovärde osv. På så sätt kan vi uppmärksamma strukturer som finns i samhället som hela tiden sätter kvinnor i en underordnad position – ett resultat av flera tusen år av förtryck. Vi måste påminna oss om att det bara är de senaste 87 åren som kvinnor haft rösträtt i Sverige. Och ännu kortare tid som vi ens kunnat existerat i maktpositioner.
Självklart är den tid vi lever idag påverkad av vår historia, allt annat vore märkligt. Men det betyder att vi måste jobba hårt mot det här historiska arvet. Och det gör vi bland annat genom att hela tiden våga ifrågasätta och reflektera över strukturer som ses som ”naturliga” i vårt samhälle. Att påpeka könstypiska halloweenkostymer kan tyckas vara en liten del i detta, men det är ju en liten del som tillsammans med flera andra mindre delar utgör en gigantisk struktur där kvinnor är underordnad män.
Och precis som er vill inte heller jag vara underordnad eller ett offer – men det är precis därför jag är feminist.
Så himla bra inlägg!
ÅH Hanna du är så braaaa och klok som en bok!
Detta är så jäkla grymt skrivet. Jag älskar att du läser genusvetenskap så att vi får ta del av dina kloka tankar och reflektioner som rör feminism. Ser så mycket fram emot lite ensamtid så jag kan lyssna på genuspodden i lugn och ro! Du är så sjukt bra!!
HEJA!!!
Du är så jäkla BRA! Tack Hanna för att du verkligen lyfter och pushar på detta. Du är så jäkla smart och bra!
Fantastiskt bra skrivet!!
Du blir bara mer och mer välformulerad, precis som jag vill vara! Sådär så man kan säga emot och argumentera när diskussionen uppstår. Blir inspirerad!
Heja! Jag önskar att fler kunde förklara saker som du.
Ditt klokaste och bästa inlägg nånsin?! Ååååh fantastiskt!
Du är såå jävla bra som orkar skriva förklarande och inte bli arg (vilket jag bara blir)!!! Fantastiskt Hanna!
Fan vad bra du är!
Väl rutet!!
Bra skrivet Hanna.
Dock håller jag inte med om att genusvetenskap är en vetenskap. Du håller nog inte med om detta, och det kan nog också bli till en helt annan debatt. Anledningen till att jag inte tycker att det är en vetenskap är enkelt. Den är för vinklad – en vetenskap måste bygga på forskning som tar in alla aspekter, sociala, kulturella och biologiska, till samma del.
Melissa Hines är en proffessor i England som faktikst har lyckats med detta. Jag hade glädjen att vara en utav hennes studenter för några år sedan! Hennes bok Brain Gender borde alla som är intresserade av genus läsa
Du är så jäkla smart och jag är så glad för att jag läser din blogg! Jag var feminist redan innan jag hittade hit men jag blir glad i lill-hjärtat när jag ser att en relativt stor bloggare som du vågar kalla sig feminist och skriva feministiska inlägg. Jag tror du gör skillnad!
Och ja, givetvis har alla rätt till en åsikt, men det är så förbannat tröttsamt när folk kastar sig in i diskussioner där de inte har någon som helst koll. Jag orkar liksom inte diskutera feminism med folk som tror att feminism betyder att man inte ska raka armhålan och att kvinnor ska vara mer värda än män. Och jag orkar inte snacka genus med någon som tror att det innebär att flickor inte ska få ha rosa på sig. Jag ORKAR inte. För dessa människor är inte ens intresserade av att lyssna. De vill bara pracka på folk sitt jävla tyckande som inte är baserade på ett skit. De vill inte diskutera och höra vad andra har att säga. De vill predika, och de vill predika om sådant de inte vet någonting om.
Ska man ge sig in i en diskussion om någonting man egentligen inte kan så mycket om så måste man vara ödmjuk och vara beredd att lyssna mer än man pratar. För fatta vad irriterande det är när man är väl påläst om någonting, och så kommer det någon som inte ens har läst en wikipedia-sida om ämnet och talar om för en att man har fel?
Hanna! Du är så bra och jag känner med dig i den här frågan! Jag har själv studerat till socionom i tre år och har läst mycket om genus och intersektionalitet. Jag blir lika ledsen varje gång jag möts av kommentarer som du tar upp i ditt inlägg, och jag går ofta in i diskusisoner med människor som har andra åsikter än vad jag har kring detta. Jag försöker dock lägga band på mig själv och inse att det bottnar i okunskap och försöker inte moralisera så jädrans mycket. Jag önskar att genuskunskap kunde ta större plats i skolorna, gärna som ett ämne i gymnasieskolor så man tidigt i livet får en inblick om vad dessa maktstrukturer handlar om.
Människor som du behövs som har möjlighet att synliggöra detta i media och för en aktiv debatt kring ämnet. Fortsätt med det!
Har läst din blogg sen 2008, jag är ett stort fan!
Kram
så nedrans bra alltså! go go!
YES! fan vad bra skrivet
jag måste bara påpeka att LOOSER inte är samma sak som LOSER. Det första betyder lösare medan det andra betyder förlorare, vilket jag antar att det var det du menade.
Älskade inlägget förövrigt! :))
Jag citerar forskarfeministen: ”Jag är så trött på uttalande i stil med ‘jag är minsann inget offer!!!111!!!’, ‘var inget offer’ och ’sluta se kvinnor som offer’.
Att vara ett offer handlar om att bli utsatt för en orätt. Det handlar alltså inte om ens egen attityd utan om vad någon annan gör mot en. Även om man blir utsatt för något kan man ju också protestera mot detta (man kan också protestera i efterhand, tex även om man inte kunde/orkade protestera medan man blev mobbad kan man engagera sig mot mobbning i efterhand bara för att ta ett exempel). Att vara ett offer innebär alltså inte att man är en totalt viljelös trasdocka, som driver vind för våg helt utlämnad åt andra.
Ärligt talat, allt det här tjatet om att man inte ska vara ett offer, eller se sig som ett offer verkar i mina ögon bara tjäna en grupp: förövarna. För finns det inget offer finns ju heller ingen förövare.”
Svar: PRECIS!
Kanske ett av de bästa inläggen du någonsin skrivit?!!??!? :’) Amazing.
TACK HANNA, TACK TACK TACK FÖR DETTA INLÄGG OCH ALLT DU GÖR OCH SKRIVER. TACK.
Det är skönt att du finns.
Jag tycker om din blandning mellan totalt urkukadhet, skojhybris, intelligens och massa humor.
En bra brygd!
Jag gillar att du har börjat ta upp den här frågan mer och mer på din blogg då det uppenbarligen finns många tankar kring ämnet. Det klart att folk som har utbildning (exemplet med nationalekonomin) har en annan förståelse för ekonomi, men ämnet berör ju alla! Tycker inte det är fel av någon att ”tycka” trots ickebefintlig utbildning då det är ett ämne som alla har en åsikt om! Precis så är det med genus också och självfallet ser man ju utifrån sitt eget perspektiv. Och ska jag, som inte har genus-utbildning, inte få tycka då?
Svar: Men det är ju PRECIS det jag skriver. Att alla har rätt till en åsikt. Självklart ska du få tycka och tänka, men det jag förväntar mig är att du någonstans har lite mer FÖRSTÅELSE för att personer som länge varit intresserad av feminism, läst böcker i ämnet och t.ex. pluggat genusvetenskap kanske sitter inne på mer teoretisk kunskap i ämnet du vill tycka och tänka om. Förstår du hur jag menar? :-)
Väldigt klokt skrivet! Men en sak jag hakar upp mig på: brukar man inte säga att vi ALLA, män som kvinnor, är offer för könsmaktsordningen? Alltså, givetvis drabbar den kvinnor hårdast, men eftersom vi alla gemensamt bygger på den tillsammans – till exempel genom att föräldrar (både mamma och pappa) uppmuntrar sina barn till olika saker. Vilket fortsätter in i samhällets mall.
Det vill säga, man kanske inte till exempel kan säga att just Anton automatiskt förtrycker för att han är man, utan bara att män som en generell grupp gör det? Och att kvinnor till vis mån som grupp matar på dessa könsroller likaså?
Svara jättegärna vad du anser om detta för är lite förvirrad!!!
Alltså bara JAAAAAAAAAA till allt du skrivit i detta inlägg!!! Du är så smart och du skriver om så mycket viktigt.
”Men att ha en mamma som tjänar mer pengar än ens pappa är dessvärre inget facit på att världen är jämställd. På samma sätt är brorsonen som leker med barbies inte heller ett svar på att inga könsroller finns. Om vi hela tiden enbart utgick från oss själva när vi ska tala om orättvisor i världen så skulle vi aldrig komma någonstans. Bara för att jag och inga i min närhet inte upplever fattigdom betyder inte det att inga klasskillnader finns i Sverige?”
BÄSTA LIKNELSEN JAG LÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄST!! SATTE PRICKEN ÖVER I:ET!
TAAAAAAAAAAAAACKKKKKKKKKKARRRRRRRRRR
Kvinnor fick annars rösträtt 1921.. Det blir inte för 87 år sen! Som du själv säger, kanske ”ha en utbildning i ämnet” innan man uttalar sig…
Svar: Hej Lisa! Nej, kvinnor fick rösträtt 1919, första valet med nya lagarna var 1921 :-) Men du har rätt, jag har också räknat lite tokigt 93 år blir det ju! Tur att inte matte avgör huruvida mycket ”genuskunskap” en besitter. Kram!
Lisa, och innan en person försöker sätta sig över någon annan så ska hen kanske också ha koll på faktan. Rösträtt för kvinnor infördes 1919, inte 1921.
alltså vilket förbannat jävla bra inlägg!
När man studerar sociala fenomen kommer man med en förklaring som man kan förkasta om det visar sig att den inte håller. Men inom genusteorin har man skapat ett begreppet könsmaktsordningen och sedan förklarar man allt man studerar med detta begrepp. Då blir ju förklaringen till de fenomen man studerar själva utgångspunkten, som man alltså hade bestämt sig för redan från början. Betyder inte att jag är emot detta…får bara inte ihop det riktigt.
Det här var tamefan det mest fantastiska jag någonsin läst!
tack för ett skitbra inlägg!
Applåder! Läser själv genusvetenskap och är också rätt less på att alltid få ta allting från ruta ett. Är imponerad över hur du klarar den, förmodligen, mycket större mängd frågor du får om genus och feminism utan att gå under av ”allaärhopplösasyndromet”. Kram och kör på!
åh gud det här är så jävla sant! precis så här är det. som när jag pratade med en tjej som
är så rädd för att bli ett ”offer” att hon började avfärda löneskillnadsstatisken med argumentet att hon inte tror på statistik? då kände jag ungefär att nu skjuter jag mig i huvudet
Första gången jag kommenterar! Men du är så satans bra. Du är klok, vass och RIGHT ON. Mycket, mycket välskrivet inlägg. Du inspirerar. Heja heja!
Hej Hanna! Självklart är det rimligt att ge folk som är riktigt kunniga, forskare och liknande, visst tolkningsföreträde, men betyder det att du som läst en halv a-kurs i genusvetenskap automatiskt har alla svar? Jag har läst en a-kurs i sociologi och har bland annat läst en del om intersektionalitet, men det betyder inte att jag automatiskt kan styrka den typen av samband.
Läser en pol. kand. i statsvetenskap, och jag tycker att det kan vara viktigt i sammanhanget att framföra att samhällsvetenskap och humaniora inte är vetenskaper på samma sätt som naturvetenskap är, och att de inte är tillämpbara på verkligheten på samma sätt. Kausalitet och omvänd kausalitet är relevanta begrepp för det här, är det så att det finns strukturer som påverkar människors val och handlingar, eller är det människors val och handlingar som skapar synbara strukturer? Exempelvis i fallet med sexiga halloween-utstyrslar, någon köper ju dem, annars skulle det inte finnas en sådan marknad. Är faktiskt inne på en a-kurs i nationalekonomi och har väl då rätt att uttala mig om att det inte kan finnas ett utbud av något som det inte finns en efterfrågan på. Så det bygger ju på att det finns människor som vill ha och köper sådana kläder. Vad ska man göra med dem, som inte vet sitt eget, eller kvinnors bästa? Lära dem den sanna feministiska läran? Omyndigförklara dem?
Jag vet att anekdotisk bevisföring inte kan användas för att förklara nästan någonting, men de som berättar om hur de inte känner sig påverkade av strukturerna visar ju i alla fall på skillnaden mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap. Du pratar ju exempelvis aldrig med någon som inte känner sig påverkad av tyngdkraften.
Jag tycker att det är bra att uppmuntra folk till att vara sig själva och att inte fastna i normer, men däremot när man börjar göra konkreta åtgärder, typ kvotering eller marknadsingripanden, med abstrakt vetenskap som genusvetenskap som grund, då tror jag bara att ytterligare orättvisor uppstår.
Svar: HAHA! Men SJÄLVKLART inser väl jag att jag är lååångt ifrån någon expert på det här ämnet! Som du skriver så har jag BARA läst en halv a-kurs (även om jag sedan tidiga tonåren läst mycket om feminism). Det jag poängterar är ju att det här helt obefogande tyckandet då man inte ens vet vad begreppet ”genus” står för kan vara tröttsamt. Tack för bra och intressant kommentar i övrigt.
Jag är väl feminist antar jag. Om det nu betyder att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Dock tycker jag att detta endast borde kallas jämställdhet, och det är viktigt att komma ihåg att det även betyder att män bör ha samma rättigheter som kvinnor. Att vi diskriminerar varandra på olika sätt ser man ju i vardagen och jag tror att just ORDET feminism sticker i ögonen på många och bara hindrar utvecklingen från att gå framåt.
Skulle kunna kommentera lite saker du skrev i detta inlägg men känner att det mest blir svammel, bland annat för att jag inte är tillräckligt påläst.. :)
GRYMT MASTER! Och grym podd! Jag tycker ni var väldigt tydliga och sa massa grymma saker. Är så spännande (och sjukt) att vi Sverige ses som ett så jämställt land när vi har så sjukt mycket att jobba på. Nancy Fraser har en grymt spännande artikel som alla borde läsa om olika processer av integration av minoriteter, däribland det hatade könet kvinnan. Läs om och när du har tid, länkar här! Puss!
http://dajialai.org/ziliao1/%CE%F7%B7%BD%D0%C2%D7%F3%C5%C9/New%20Left%20Review/FRASER/6.pdf
Word! Du är så bra :) Ikväll fick jag frågan av ett ex omjag blivit lesbisk eftersom jag skriver mer feministiska inlägg på Facebook nuför tiden, meh ahh! Jag visste inte att det fanns ett likhetstecken däremellan?!
Men ja! JA! wö-hö-örd!
detta var ett av de bästa genusinläggen jag läst på mycket länge!!
Jättebra skrivet! Din podcast väckte mycket tankar hos mig. Jag funderar framför allt på vad man ska göra åt skillnaderna?
Och vems ”fel” är det att det är som det är? Det är ju inte heller männens ”fel” att de ofta är överordnade kvinnan, samhället är ju uppbyggt på det viset, och varför skulle de klaga?
Igår när jag kom hem från jobbet satt min sambo och kollade på TV. Vi började prata och jag nämnde för honom att jag lyssnat på din podcast om feminism och tog upp några av ämnena. Och direkt så börjar han försvara sig och motargumentera (??) och inser nu efter att ha läst detta, SJÄLVKLART vill inte han vara en förtryckare.. Han såg det direkt som att jag anklagade homom fast det inte var min tanke.
Det hela slutade med ett bråk för att det visade sig att vi hade väldigt olika syn på det här.. Och i våran lilla ”debatt” så var hans återkommande fråga ”Vad ska vi göra åt det då”? Och jag hade inget svar.. För jag är till exempel emot könskvotering, jag vill inte få ett jobb för att jag är kvinna, utan för min kompetens..
Men kanske det här är vad man kan göra mot skillnaderna, tänka disskutera och väcka andras tankar. Även om min kille inte höll med mig om allt igår, kanske jag iallafall väckte en tanke och förståelse hos honom, precis som du väckt en tanke hos mig!
Ja! Bra sammanfattat Hanna. Så skönt när andra gör det åt en ;-)
Ja, det är underligt vad känsligt det kan vara att diskutera genus. Kvinnor vill inte bli utmålade som offer och männen vill inte känna sig anklagade. Jag har väldigt svårt för det här konstanta ”tyckandet” som existerar i dagens samhälle. Ja, alla har rätt till en åsikt men du behöver inte uttrycka den om du inte har läst på lite om ämnet först. Och det blir extra mycket tyckande om just genus-frågor eftersom det är just ett känsligt ämne. Poängen är väl att det vore bra om flera människor försökte ta in lite kunskap innan de ska ”tycka till”.
Hanapee I LOVE YOU
Hej Hanna, jag måste bara få säga det här. Innan jag började läsa din blogg så har jag väl bara funderat lite lätt över det här med jämställdhet. Att man ibland blev lite orättvist behandlad osv, men alltså efter jag lyssnat på genuspodden + alla inlägg här på bloggen så känner jag bara att jag vill diskutera det här med alla jag träffar. Hur sjukt samhället egentligen är, så jag vill bara tacka dig för att du är så himla bra och att du är så ärlig med hur du tycker.
Sluta aldrig med det du gör master!
skriver:Du ff6renklar. Det blir alltid se5 slpemit ne4r det ska delas in i kategorier. Ta ledarskapstyper ..finns inte ne5gra me4nniskor som helt passar in i se5dana taxonomier. Taxonomier av detta slag e4r pedagogiska i be4sta fall, men finns inte i verkligheten. Se5 e4r e4ven fallet med inre och yttre motivation ..finns inget renodlat av det ena eller andra. Sedan kan du hitta hur me5nga gubbar och gummor som pe5ste5r be5de det ena och det andra.
Hej! Gud vad glad jag blir över att läsa dina texter om genus.
Det är som jag får nedskrivet allt som surrar omkring,
i min förtillfället förvirrade hjärna. För ja, jag är en tjej på 20 år och jag
känner mig som en sur bitter pensionär (tänkte skriva fitta först men
har som sagt blivit skadad.. Det är ju bara ännu ett vardagligt uttryck som
faktiskt nedvärderar sitt egna kön). Det som gör mig bitter, arg och riktigt
förbannad är när man börjar tänka på skillnaderna mellan män och kvinnor.
Precis som du skrev i The Hobbit, varför ska vi kvinnor alltid bedömas utifrån
vårt utseende? Varför ska det vara så förbannat viktigt i alla sammanhang? Varför
kan jag inte slippa se ett par nakna bröst i filmer och serier från 15 år? Eller
en ännu större fråga, varför kan jag åtminstone inte få se en manskropp sexuell på
samma sätt som en kvinnokropp? Varför är det så tabu med bögsex, när jag är uppvuxen
med tjejer som hånglar? Först på film och sen tog man det vidare på högstadiefesterna.
För det är ju sånt ”killar” gillar, det är sånt som är ”sexigt”. Jag är så förbannat irriterad när jag
inser att jag själv är så påverkad av samhället, om föreställningar och värderingar för hur tjejer ska vara. När jag står och gråter framför spegeln över att inte ha tex, den perfekta näsan eller den platta magen . Som att det har något med hur jag är som person?
Jag vill kunna tjäna lika mycket som en man om vi har samma jobb, jag vill inte få ansvar för ”barn & omsorgs frågor” bara för att jag kan föda ur mig en unge, och nej, jag vill inte kallas
för en jobbig jävel i min umgängeskrets för att jag vill att det ska vara rättvist. När ska vi kvinnor börja
inse vårt riktiga värde och bli stolta feminister?! Förstår inte denna enorm rädsla, om det nu är en rädsla för att inte ”den manliga sidan” acceptera det, så har man fått allt om bakfoten. Riktiga män är feminister, och det tycker jag ska vara en självklarhet.
Ber om ursäkt för dom hoppande raderna. Förstår mig inte på att skriva ifrån iPhone. Passar också på att be om ursäkt för stavfel och konstigt ihoppsatta meningar, skyller på en förkyld hjärna och hoppas budskapet kan nå fram ändå.