Jag vill ju bara vara rolig

Var hälsad jordbor

Min ilska försvann till slut. Tack för era fina tips, jag älskar er när ni är sådär omtänksamma mot mig. Tar mig under vingen likt en jättelik sparv-mamma så gungar ni mig sakta till glädje, lycka och värme. Jag spinner och mår gott av det. Anton lagade för övrigt en jättegod middag idag som jag typ dog matdöden av, vad det var? Fisktacos. Han friterad vit fisk (typ torsk?) och gjorde en salsa med tomat, lök, koriander plus avocado. Detta placerades sedan i tacobröd och det var bland det godaste jag ätit på länge, oj oj oj.

Nog om dette. I dag fick jag en kommentar (IRL alltså!) från en person i min närhet som tyckte att mina videos där jag filmar mig med photobooth-effekter och pratar med ”tokig” röst kan ses som stötande för personer som exempelvis har ett syskon som har en utvecklingstörning eller liknande. Jag blev en aning bestört av den här kommentaren eftersom jag själv har personer i min närhet som är utvecklingstörda och jag har aldrig sett mina filmer på det här sättet – dels för att MENINGEN och SYFTET med filmerna (eller bilderna för den delen) aldrig är att härma/håna människor med någon störning. Jag vill ju bara vara rolig – och för att vara rolig avviker jag från det ”normala”.

Att göra grimaser har sedan urminnes tider varit ett känt *humorknep* och jag tänker att själva photobooth -effekterna finns ju i programmet av en ANLEDNING. Likaså speglarna som förvränger ditt utseende i Lustiga huset. Att sedan lägga på en ”tokig” röst på detta och filma när man säger sjuka saker tänker jag bara attributer som adderar det ”onormala” i videon. Det onormala och avvikande som blir det ”roliga”. Man skapar helt enkelt komiska karaktärer och spinner vidare på dem.

Så när jag spelar in såna här videos eller tar liknande bilder är det som sagt aldrig för att härma eller göra narr av någon. Jag har i princip aldrig fått kommentarer om det och ni läsare brukar tycka att det är roligt (det jag läser i kommentarerna) därför blir jag otroligt ledsen om någon uppfattar det på annat sätt.

Framförallt tycker jag att jag tar väldigt mycket ansvar för att driva en blogg som människor ska må bra av och en del av detta handlar ju till stor del om att släppa utseendefixeringen. Därför känns det också fruktansvärt tråkigt att människor kan uppfatta det som att jag hånar och vill någon något ont.

Jag funderar också på om det hade varit mer okej om jag varit en bloggare som bara tagit vanliga ”snyggbilder” på mig själv? Förmodligen hade ingen reagerat då, och i aspekten hurvida människor kan må dåligt eller inte av min blogg så tror jag att fler indirekt skulle må sämre av det – att jag och min blogg skulle bli en del av hela den här enorma snygghet-hetsen, och kanske inte längre fungera som ett ”avslappnat andningshål”. Om jag hela tiden funderar kring hur jag kan och bör bete mig på bilder och i filmer och om NÅGON faktiskt KAN må dåligt är jag rädd att jag inte längre kommer kunna blogga lika avslappnat och öppet. Men samtidigt vill jag lyfta frågan kring det här, just för att jag är MÅN om att inte såra någon av er när jag bara försöker vara rolig.

Nåväl, ville bara lufta detta känsliga ämne och höra med er vad ni känner.

Kärlek!