Kategori: Genus

Direkt skadliga könsroller

1

 

Skrev om det HÄR både på facebook och twitter igårkväll eftersom det upprörde mig SÅPASS mycket. I artikeln står det alltså att de yngre männen blev ”provocerade” när kvinnan körde om dem, så vad gjorde de? Jo, de körde ikapp och applåderade för att sedan preja henne och hennes treåriga unge av vägen.

Ja, för att bli omkörd av en kvinna måste ju vara både provocerande och pinsamt. Kvinnor är urdåliga på att köra bil. Måste vara något som sitter i livmodern. Om inte annat vittnar ju diverse bilskyltar med texten ”kvinnor kör bättre än höns” om den saken. Det är ju precis samma grej som att kvinnor är dåliga på typ brännboll, så dåliga att det sämsta racketet har kallats efter dem, ”kärringträet”. Och diverse bollsporter ska vi inte snacka om, eller tror ni att ”tjejkast” är något positivt?

Kvinnor är andra klassens medborgare som ständigt står för det lite sämre. Att då som man bli omkörd av tjej, förlora i brännboll mot en tjej, tjäna mindre pengar än en tjej kan ses som ett rent hån. Ett såpass stort kränkande hån att en känner sig tvungen att preja kvinnan från vägen.

KOMMENTERA

Vilken HÄRLIG morgon

Bild 2013-06-16 kl. 10.46 #2

Har varit ute på galej i typ 72 timmar känns det som.  Inatt vägrade jag dock stanna till 05 så jag drog ensam hem vid 03. Väl utanför festlokalen där vi var stod en kille och en tjej och bråkade, tjejen var märkbart uppriven och storgrinade medan killen stod och vilt gestikulerade framför henne. Jag tänkte att jag inte skulle lägga mig i, hur många gånger har jag inte själv fyllebråkat liksom.

Men preciiiis då jag går förbi hör jag hur killen snackar om några tjejer som ”manupulativa horor”.

Och plötsligt säger min mun:

Vad säger du? Jävligt ofräsch kvinnosyn.

Ops. Killen slutar skrika och gestikulera och vänder sig istället mot mig, släpper sina grejer och går fram sjukt aggressivt ca 2 cm från mitt ansikte och bah:

JAG SÄGER VAFAN JAG VILL!!

Hjälp. Jag skakar som ett litet asplöv eftersom jag inser att han kan ju faktiskt mörda mig. Men jag försöker ändå säga att han inte ska prata om människor som ”horor” och att det är så jävla nervärderande. Kanske skulle jag ha hållit en längre monolog om hur sexistiskt det är att svänga sig med den typen av uttryck som skällsord eftersom det skapar en bild av att kvinnors sexualitet som smutsig osv.

Men jag blev störd och kanske framförallt rädd av att han hela tiden avbröt mig med argument som att ”JAG FÅR FAN SÄGA VAD JAG VILL!!!”.

Liksom; jaha, ja det får du ju, men du får då också ta att någon inte håller med om det du säger och argumenterar emot.

Slutade med att tjejen tittade på mig vädjande och bah ”det är lugnt, tack så mycket, men han är inte så här egentligen”.

 

Aja, sen gick jag hem och var ARG. Är fortfarande arg. Inte bara på den här idiotiska killen, utan också på att sånt här är så accepterat i samhället. Kvinnofientlighet som bara passerar utan eftertanke. Är också arg på att alkohol finns och att jag brukar det. Är arg på att jag spillde smoothie på min tröja. Är arg på att jag har en blogg men ingen blogglust. Är arg på att det blåser. Är arg på att Anton och Mange fortfarande sover. Är arg på att inte fler säger till när andra gör fel. Är arg på mig själv för att jag inte säger till jämt. Är arg för att jag är arg.

 

Arrggghhhhh.

KOMMENTERA

Lördagspeppen

Ännu en helg att krossa patriarkatet (som för övrigt inte ens finns som ett godkänt ord här i wordpress) – KÄMPA.

2cd5c4634a526570852ce93f1e13d4c1 969475c8d5c6b4e30303ff336c42514f c116264bc8050494d0e83fb51e7f01f2 ce149d027527554a280e0362228dd239 d99aafc1f5a57d140649e489ca742996 ee94b8f0cdc05658848b29509399b723 fad291420c0768d58041c6457651f08b

KOMMENTERA

Sexismen i vår vardag

Se den här filmen.

EverydaySexism är ett twitterkonto startat för att samla all vardagssexism kvinnor runt om i världen tvingas utstå, dagligen. Genom att skriva och berätta om det vi är med om blir det också ett verkligt problem. Idag har kontot över 54 000 followers och tusentals berättelser om sexuella trakasserier i kvinnors vardag.

Det är något mycket mycket skevt med att dessa män (och nä, inte ALLA män) ser det som sin rättighet att ta och känna på kvinnors kroppar. Handlar det inte om fysiskt kontakt är det kommentarer som spelar på kvinnors utseenden.

Ingenting är roligt med att en okänd man tar sig friheten att slå en kvinna på stjärten, smeka någon över midjan, klämma på någons bröst eller stoppa in fingrar under en kjol.  Ingenting är kul med att höra hur okända män helt oannonserat beskriva vad de tycker om våra kroppar.

Det är ingenting att skratta bort eller tro att kvinnor ”få ta” just för att de är kvinnor. Tvärtom är det nervärderande och avmänskligande och det gör mig så in i hjärtat arg, ledsen och förbannad när jag tänker på mina egna upplevelser och det vänner har berättat. Hur jag en gång blev fasthållen bakifrån av en okänd kille vid en bar, eller en kompis som fick bevittna en onanerandes man på tunnelbanan. Det gör mig också nedstämd när jag tänker på hur en hanterar det efteråt. Hur jag försöker skaka bort känslan av äckel och bara förlikar mig med att världen ser ut såhär.

I videon ovan möts ni av unga tjejer som fått sperma på benen, händer på låren och kommentarer om sina kroppar. Det händer varje dag i kollektivtrafiken, i affären, på gatan eller varför inte i sociala medier. Det drabbar mig, dig, våra syskon, döttrar, mammor och kompisar. Det är så jävla vidrigt på så många nivåer och det måste få ett slut.

Det är också verkligen något skevt med världen när skaparen av twitterkontot får dagliga hot om hur hon ska bli mördad eller våldtagen – enbart för att hon uppmärksammar det enkla faktum att varje kvinna har rätt till sen egen kropp.

 

KOMMENTERA

Chime for change

12 2013-06-09 kl. 12.24.063 2013-06-09 kl. 12.23.12

Igår sändes Chime for change – galan som samlar in pengar för kvinnors utbildning, hälsa och rättigheter runt om i världen. Nu finns två timmars höjdpunkter samlat på svtplay HÄR.

Jag tyckte att galan var överraskande bra på att lyfta frågor som våld mot kvinnor, trafficking, vikten av utbildning och hade dessutom det grymma mottot ”vi kan aldrig röra oss framåt när hälften av jordens befolkning hålls tillbaka”. Kvinnor som åstadkommit fantastiskt arbete inom just ovan nämnda ämnen talade på scenen och Prins Harry nämnde suffragetterna kamp?!?!<3 <3

Under galan uppmärksammas det också hur kvinnor ständigt hålls tillbaks av mansdominerande strukturer (även ordet ”strukturer” inte användes vad jag hörde…) men att genom bl.a. internet och möjligheten för förtryckta kvinnor att blogga/publicera youtube-filmer osv. har dessa strukturer börjat luckras upp i och med att kvinnoförtryckande regimer fått ögonen på sig från resten av världen, men självklart är den uppluckringen otroligt seg och på många platser går det till och med åt andra hållet där kvinnors rättigheter förminskas.

Det jag hade önskat mer av var kanske mer fokus på regimerna som förtrycker, varför trafficking faktiskt få pågå och vilka som sitter på de beslutsfattande positionerna som inte tar frågorna på tillräckligt stort allvar. Hade också varit intressant om de lyfte den heta potatisen *SEXISM*… intressant att se hur det hade funkat tillsammans med stora delar av underhållningsbranschen som var på plats.

 

Totalt samlade galan in flera miljoner dollar till att hjälpa kvinnor runt om i världen och lyfte frågor (som ofta annars kallas för ”kvinnofrågor”) som ”riktiga” världsfrågor som rör hela jordens befolkning vilket är så himla HIMLA viktigt.

Ta er två timmar åt att se detta!

1

KOMMENTERA

Att läsa lite för snabbt…

…är vi många som kan göra. Speciellt om en är upprörd, arg och framförallt ledsen som Odd Spångberg säger sig bli då han läste det HÄR inlägget. Jag förstår det. För om en inte är jätteintresserad av genus, eller rent av tycker att det är tjafs, så är det inte det lättaste att ta till sig den typen av texter (precis som jag skulle förstå lite av en text om typ …sportfiske).

Men eftersom Odd ändå verkar vilja ta debatten och faktiskt skriver en hel del kring ”genusfrågor” i sin blogg så önskar jag att han tog tio minuter av sin tid åt att läsa mitt inlägg (i den rosa länken) grundligt och noggrant. Om han vill diskutera frågan så är väl det ändå det minsta jag kan begära att han gör. För vad skriver egentligen journalisten, debattören och författaren Maria-Pia Boëthius i sin text?

 

Vi kör en snabbtolkning här:

Boëthius menar alltså att det både i det svenska rättsväsendet och i övriga samhället finns en attityd som säger att kvinnor bör passa sig  för ”dumma val”, annars blir de våldtagna. De ”dumma valen” kan vara att gå in i i en bil med okända män (en bil med kvinnor ses inte som lika dumt), släppa in en våldsam ex-kille i sin lägenhet, följa med okänd man efter krogen etc.

De som anser att ovan situationer är dumma val säger indirekt att kvinnor inte bör lita på män. Varför? Jo, för att alla män i den typen av ögon blir till potentiella våldtäktsmän.

Det är alltså attityden som säger att ”tjejer får skylla sig själva” om de blir våldtagna, som också säger att alla män är potentiella våldtäktsmän.

Vilket är en fullkomligt vidrig syn på både tjejer och killar – och en syn som vi ”rabiesfeminister”  inte alls vill ställa upp på.

Feminismen hatar inte män. Det pågår inget könskrig (jag, min pappa, bror och sambo krigar ju på samma sida!). Det som däremot pågår är att vi mer och mer vågar ifrågasätta normer som gör att män och kvinnor lever på så olika villkor.

Men det är klart att det är läskigt och smärtsamt att ifrågasätta grejer och därför får det också starka reaktioner, som att Odd tycker att det är ”dynga” och ”fullkomligt vedervärdigt” exempelvis. Allt nytt och främmande är läskigt, se bara på vad som ligger till grund i rasismen.

 

Det är synd att Odd inte läste mitt inlägg såpass noga (eller med öppet sinne) som jag önskar, men jag hoppas att han gör det nu. Och att han fortfarande inte tolkar det på det sätt som hans blogginlägg vittnar om:

1

 

KOMMENTERA

BEYONCÉ – igen

Ni är säkert få som har missat händelsen ovan. Hur ett manligt fan tar Beyoncé på rumpan när hon uppträder i Danmark.  (Danmark – landet med fiskporr och tv-program som Blachman….) Rumpdasken kan ses som ett tydligt exempel på hur det går när sexism blir vardagsmat i medier.

Beyoncé reagerade blixtsnabbt och bah ”I will get you escorted out of here!” …vilket mannen senare också blev. Mannen som såg sig att ha rätten att ta på någon annans kropp. Som att Beyoncés röv är allmängods. Fy fan, det här gör mig så ARG.

 

Just den grejen är en av anledningar till varför jag ÄLSKAR Beyoncé. Hennes förmåga att inte acceptera den där typen av skit och se det som en *kul grej*. Jag älskar att hennes band består av musiker som har snippa, att stora delar av hennes gage går till missbrukande systrar, att hon är ambassadör för olika kvinnoorganisationer etc.

 

Det jag har svårt för är det här med den ”kvinnliga kraften” hon snackar om. Det skaver lite i mig när hennes förinspleade videoröst snackar om att den här speciella kvinnokraften kan förföra och manipulera.

Hela den här mystifieringen av *kvinnoväsen* är tröttsam. Som att alla kvinnor bär på en speecieellllll sensuaaliiiteeeet som kan användas som en kraft. Har vi verkligen en så speciell sensualitet vi kvinnor? Något som kommer inifrån? Eller handlar det snarare om en könsroll som kvinnor placeras i? Min kropp står för andra värden än en mans, men det har ju att göra med hur andra ser på min kropp. Eftersom det är min typ av kropp (en kvinnokropp) som i historiskt sett och även idag oftast står i fokus när det kommer till att spela på sex. Det är min typ av kropp som används för att sälja grejer med, oavsett om det handlar om en tidning eller en bil.

Men vi får såklart inte glömma att Beyoncé (precis som dig och mig!) befinner sig i ett patriarkat med normer som säger vad hon får och inte får göra som artist med snippa. En del av normerna är lättare att bryta än andra. Och frågan är om hennes BRA och lyckade budskap om att kvinnor och män ska vara jämställda och rätten till vår egna kropp hade kunnats sprida om hon varit mer normbrytande än hon är nu?

Hade hon ens kunnat bli världens största artist idag och samtidigt varit uttalad feminist OM hon inte sett ut på ett visst sätt eller snackat om den *sensuella kvinnokraften* exempelvis? Det är ju en väldigt krass och tråkig tanke eftersom Beyoncé är så extremt mycket mer än så<3 men samtidigt lever vi i ett samhälle där människor får säga saker på olika premisser.

 

Men, när det kommer till kritan känner jag otroligt mycket sistah-hood från Beyoncé – och kanske är det väl det som i praktiken är det viktigaste?

KOMMENTERA

Om det ändå fanns ett könsneutralt pronomen vi kunde använda här…

För en tid sedan fick jag ett tips av läsaren Louise som i godan ro satt och pluggade körkortsteori. Men så upptäckte hon något märkligt i körkortsboken…

IMG_3297
IMG_3299

Medtrafikanter, poliser, synskadade och barn är alla män enligt Körkortsboken från år 2013. Och det här är bara några av exemplen från boken. Tänk om det fanns något könsneutralt pronomen som de kunde använda sig av……

MEN VÄNTA!??!?! DET FINNS!?!?!?

Pronomet hen har varit poppis i queerkretsar i flera decennier och har de senaste åren används i flera massmedier. Lite här och var börjar fler opinionsbildare förstå att hur vi talar och skriver säger något om samtiden vi lever i, vilka vi är, vad vi gör och vad/vem som har hög/låg status.

Kanske är det dags att även STR Service AB (Sveriges Trafikskolors Riksförbund) också förstår hur vårt språk skapar och cementerar stereotyper. Genom att hela tiden använda ”han” som normen för alla medtrafikanter, poliser eller barn så säger det också något om vad som har hög status och vilka som finns i trafiken.

Språket med ”han” som ständig norm ger oss en bild som inte stämmer med verkligheten. I körkortsböcker som behandlar ett offentligt utrymme där det tidigare varit främst män som tagit plats är det väl ändå extra viktigt med ett könsneutralt pronomen?

 

På mejladressen info@str.se kan en ta kontakt med Sveriges trafikskolors riksförbund och uttrycka sin åsikt kring just körkortsboken. Ni får hemskt gärna låna och använda bilderna i det här inlägget för att prove a point.

 



(Apropå befästa könsstereotyper, läs det HÄR inlägget om hur en utbildning på en körskola kan gå till…)

KOMMENTERA

Mors dag

1

Fick ett tips av min läsare Helena om att tidningskungen annonserar ut morsdagstidningar.

Så vad säger de här tidningarna oss? Mammor ska ta hand om hemmet, laga mat, inreda tjusigt, plantera blommor, baka rulltårtor och samtidigt hålla sig i form.

Denna ständiga kamp alltså. 

 

Jag tänker på min egen mamma och kraven som kantat hennes liv. Jag tänker på hur det är att bli äldre som kvinna. Hur mamma efter att ha jobbat i vården i hela sitt liv, har förstör ryggen helt och hållet. Allt detta slit för alla andra utom henne själv. Jag tror inte att min mamma är ensam om att vara i den kvinnorollen, tvärtom är jag övertygad om att miljontals kvinnor över hela världen ständigt offrar sina egna liv och bekvämligheter för andras skull. Är det inte med familjen så är det på jobbet (vård och omsorg är kvinnornas arbetsplats idag) – och för min mamma, och många med henne, har ”andras mående för sitt eget”  varit devisen både på hemmaplan och på arbetet.

Det är och har alltid varit kvinnorna som fått dra det kortaste strået, kvinnor som fram till för sextio år sedan i Sverige inte kunnat välja hur sitt liv skulle se ut, kvinnor som varit tvungna att gifta sig för att kunna överleva ekonomiskt. Kvinnor som varit dömda till ett liv hemma fastän hjärtat och hjärnan ville något helt annat. Kvinnor som år senare börjat arbeta och fått det svart på vitt att sin arbetsinsats aldrig är lika mycket värd som männens. Kvinnor som dubbelarbetat med både heltidsjobb och ett hushållsarbete att ta hand om.

Kvinnor som min mamma, men också kvinnor som mig och kvinnor som dig.

 

Det är en bitterljuv känsla jag har inför mammas uppoffringar. Jag älskar henne för de förutsättningar och möjligheter hon gett mig, något hon gjort genom att ha offrat sin egen bekvämlighet. Jag älskar hur hon har kämpar för att skona mig från  de krav hennes eget liv varit kantat av.

Samtidigt känner jag en sorg över att mamma inte själv har fått det livet jag har. Att gå genom livet med tron om att det är uppoffringar och prestationer som gör dig älskvärd, är såklart väldigt destruktivt. Och kanske slutar det i en trasig rygg eller andra svårigheter.

Om jag fick önska något just idag önskar jag att mammors utsatthet över hela världen sågs som ett verkligt problem som måste tas på allvar – varje dag. Alltifrån dubbelarbete och ojämn föräldraledighet till dödliga födslar och usel vård är något som drabbar miljontals mödrar över hela jordklotet.

 

…Och så önskar jag, att om jag en dag blir mamma, kan stå emot många av de krav, pekpinnar och dåliga samveten som förmodligen kommer jaga mig. Och att de morsdagspresenter som marknadsförs på mina kommande morsdagar har mindre att göra med hur jag ska bli en perfekt och trimmad husmoder och mer om hur jävla bra jag är som tryckt ut en unge och försöker göra hen till en vettig individ.

KOMMENTERA

Krönika i ST 19/5 2013

En gång månaden skriver jag krönikor i Sundsvalls Tidning. Här kan ni läsa den senaste. 

 

Vi behöver lysa i andra vrår

För ett par veckor sedan blev en tjej i min egen ålder överfallen i Timrå. Männen som överföll henne försökte slita av hennes kläder och det hela rapporterades som ett våldtäktsförsök. Hos den intervjuade polisen fanns ett missnöje över att kommunen tidigare valt att släcka gatlyktorna på den väg där kvinnan befann sig under överfallet. Kriminella handlingar sker lättare i mörker enligt polisen och jag är helt med på att det som förebygger kriminella handlingar är bra – men frågan är hur många av de 6000 människorna som förra året anmälde våldtäkt som hade räddats av tända lyktor? Vad hade lyktorna egentligen gjort för skillnad hos de övriga 20 000 som brottsförebyggande rådet (BRÅ) uppskattar till mörkertalet.

Det har vi inget svar på, men det vi vet är att våldtäkter i dag oftast begås av någon som offret känner och att våldtäkten sker på en plats där hen är trygg; som i hemmet, hos en kompis, sin partner eller expartner. Och framförallt begås inte våldtäkter för att det är mörkt. Våldtäkter begås för att en man (98 procent av gärningsmännen är just män) tror sig ha rätten till en annan människas kropp, en kropp som oftast tillhör en kvinna (våldtäkter mot män existerar också men även här är andelen liten). Vi vet också att kvinnors kroppar är kraftigt exponerade och objektifierade i form av reklam och andra mediebilder. Kvinnokroppar som pryder och säljer allt från tidningsomslag till bilar. Tusentals kvinnor passerar våra ögon varje vecka, de är få av dem vi kan namnet på men det vi ser är att kropparna ofta fotograferas i positioner som säger ”LIGG MED MIG!”.

Och det liggs med kvinnokropparna. Utan att det frågas om lov. 6000 kvinnor var med om det förra året. 26 000 om vi ska tro på BRÅ. För 26 000 män var kvinnokroppen hans och inte hennes. Män som från samma typ av mediebilder och könsstereotyper fått lära sig att ta för sig, alltid vara kåta och att manlig sexualitet är lika med makt. Kanske var den där kvinnokroppen full också, hade snäv klänning och guppande bröst. Dessutom hade hon ju velat ha våldsamt sex innan och kallats för byns luder. Hos en sådan kvinnokropp är ett ”nej” alltid ett ”ja”. Inte bara i öronen på de tusentals våldtäktsmännen utan även hos många åklagare och domare i det svenska rättsväsendet.

Vi ställer oss frågan om fler gatlyktor behöver tändas, men vi missar så många gånger att ställa den mest väsentliga frågan; varför våldtar män? Vem är den där pojkvännen, klasskompisen eller släktingen som tror sig ha rätten till kvinnokroppen? Vilka var gruppen män som överföll den ensamma tjejen i Timrå? Hur ser deras alkoholvanor ut, vilka kläder hade de på sig och vad har de för sexuella preferenser? Fokus måste flyttas från offret och till den person vars sexuella handling faktiskt är den kriminella; våldtäktsmannen.

Gatlyktor är bra för en känsla av trygghet men för att komma åt det verkliga problemet behöver vi lysa i andra vrår.

KOMMENTERA