skickar brev till femtonåriga jag

 

Tjabba Hanna 15 år.

 

 

Lite vemodigt att se dig är det allt. Men du ser lycklig ut. Och det är du också. Sådär barnsligt oförsstörd glad. Inga bekymmer och inga trauman. Bara lycklig över att få vara hemma och bli fotad med Stig. Fast oroa dig inte, du kommer inte råka ut för några större trauman de närmsta åtta åren heller.

 

Fast ditt känsloregister kommer utvidgas rejält. Du kommer att må dåligt. Sämre än du någonsin gjort. Du kommer lära dig vad ångest är och hur det känns att vara otröstlig. Ditt lilla hjärta kommer gå sönder någon gång sådär. Men du kommer också upptäcka en helt ny värld och hur det känns att älska någon annan än din familj och nära vänner. Om två år kommer du träffa världens snyggaste och coolaste kille, TROTS din tandställning. Den här killen kommer vara mogen, rolig, snäll och dessutom göra dig väldigt väldigt lycklig. Han går inte ens att jämföra med killarna i din klass! Du kommer vara ihop med honom länge, kanske resten av livet. Det kommer vara jobbiga perioder ett tag, men kom ihåg att du bara är människa. Släpp alla de höga kraven du har på dig själv.

 

Nya vänner kommer du också få. Kajsa, som du är med varje dag med nu, kommer du fortfarande vara kompis med. Samma med Filippa. Ni kommer nog alltid vara vänner. Men på gymnasiet kommer du träffa Frida, Sara, Linso, Anna, Johanna och Carro. Världens bästa människor som du kommer ha fantastiskt kul tillsammans med. De kommer finnas där under hela gymnasiet och lång tid efter. Hela gymnasietiden kommer gå bra, så oroa dig inte så mycket för det. Jag vet ju hur ängslig du är.

 

Släpp det och var istället sådär sprudlande och sprallig som du är med din familj. Du är snäll, rolig, bra och har skitbra åsikter. Redan nu. Det kommer löna sig då du startar en blogg om ett par år. Det är en elektronisk dagbok på Internet. Kommer bli skitstor grej sen, typ runt 2007. Din blogg kommer läsas av flera tusen människor och du kommer tycka det är en av de bästa grejerna du gjort. Du kommer tjäna pengar på det och få massa möjligheter. Jobba på tidning och spela skivor. Och plugga mer kommer du att göra. På universitet. Inte teater, som du tror nu, utan media. Men välj ändå teater på gymnasiet, för du kommer lära dig en massa bra av det!

 

…Och det här sova-borta-issuesen du haft något år tidigare kommer bara försvinna mer och mer. Du behöver inte oroa dig över det. För då du träffar den där bästa killen och alla nya vänner kommer du bara vilja vara med dem och sova borta. Du kommer till och med flytta hemifrån om 1,5 år. Då du bara är drygt 16. Även om det är svårt att tro på nu. Sen kommer du bo i Stockholm. Och trivas. Men ändå älska landet.

 

Du kommer i och för sig alltid vara lite orolig. Och ängslig. Och känna och tänka mycket. Men du får redan nu öva på att vända det till något positivt. …Så att 22-åriga Hanna får lite lättare med det. I övrigt tycker jag bara att du ska fortsätta göra det du gör. Stå på dig och skit i alla fula högstadiekillar som vill trycka ner dig. Du är bättre än så.

 

Dina föräldrar kommer vara sig lika. Du kommer fortsätta älska de precis lika mycket som nu, om inte mer. Din stora idol till storasyster kommer få en dotter om fem år. Alma kommer hon heta och du kommer älska henne väldigt mycket.

 

Just det. Stig som du så kärt kramar om kommer att dö om sex år. Du kommer vara jättejätteledsen i ett par dagar. Och känna sorg i någon månad. Men det kommer att gå över. Det gör det mesta. Så passa på och njut och fortsätt vara du. Allt det du gör nu kommer ändå leda fram till en lycklig 22-åring.

 

 

60 kommentarer
  1. Felicia skriver: augusti 7, 201111:53 e m

    Vilken helt underbart fin text.

  2. lisawho skriver: augusti 8, 201112:12 f m

    Åh så fint!

  3. Tiger skriver: augusti 8, 201112:14 f m

    Helt sjukt vad jag önskar att jag kunde skriva ett brev till 15-åriga jag! Typ som ditt skulle det låta <3

  4. Mimmie skriver: augusti 8, 201112:16 f m

    fint!

  5. Ellen skriver: augusti 8, 201112:19 f m

    åh :')

  6. Felicia skriver: augusti 8, 201112:47 f m

    Underbart.

  7. Nadia skriver: augusti 8, 20116:07 f m

    åh vad fint!

  8. Myaraq - den där lilla svenskimån skriver: augusti 8, 20117:26 f m

    Det där var riktigt vackert!

  9. Emma skriver: augusti 8, 20117:42 f m

    Där rös jag minsann. Helt sjukt ifall någon kunde berätta detta för en i den åldern. Få några simpla råd, men ändå bli försäkrad om att allting kommer att gå bra. Vilken trygghet. Så mycket lättare tonåren skulle vara.

    Det var en fantastisk text, Hanna.

  10. johannapanna skriver: augusti 8, 20117:46 f m

    rysningar och tårar som rinner!chaise så bra skrivet! (as usual men endock)

  11. Mari skriver: augusti 8, 20117:47 f m

    :) Fint

  12. ZARA skriver: augusti 8, 20118:53 f m

    jäkla bra skrivet! awesome.

  13. Amanda - Nya läsare sökes :p skriver: augusti 8, 20119:50 f m

    Ett gammalt Johan Palm fan? Dags att återvända i så fall? För här har du en hel blogg om honom, ny bland annat ;)

    http://ThePalmzzz.blogg.se

    Eller om du hellre vill besöka vimmelhimmel bloggen går det alltid lika bra.

  14. Madde skriver: augusti 8, 20119:56 f m

    wunderbar

  15. Anonym skriver: augusti 8, 201110:39 f m

    Vilket fint inlägg, Hanna!

  16. julia skriver: augusti 8, 201110:44 f m

    jättefint skrivet! fick en tår i ögat.

  17. Carrouu skriver: augusti 8, 201110:50 f m

    Sååååååå bra, Hanna!

  18. kate skriver: augusti 8, 201110:59 f m

    Fantastiskt fint skrivet! När jag var liten brukade jag skriva brev åt mig själv ett år framåt i tiden. De var alltid roliga att öppna för att jag verkligen kände hur jag varje gång jag öppnat dem blivit lite modigare, lite klokare och fått lite mer skinn på näsan! men vilken god idé att skriva till sitt gamla jag, tror att många som har svårt att acceptera sig själv, svårt att förlåta sig själv borde göra just det! du är en liten kloktant som alltid :)

  19. Carros Beauty skriver: augusti 8, 201111:08 f m

    Åh vad fint. Blev lite tårögd. Önskar att jag kunde ha skrivit ett brev till mig själv nu.

  20. Camilla Andersson skriver: augusti 8, 201111:10 f m

    så himla fint.

  21. Erika skriver: augusti 8, 201111:19 f m

    Så väldigt fint :)

  22. j skriver: augusti 8, 201111:34 f m

    Anna Wahl vet mycket om feminism sen kan du kolla bloggen ardin.se.

  23. Anonym skriver: augusti 8, 201112:42 e m

    hähä lite sött av dig, att se tillbaka så. Önskar jag också hade haft det "

  24. lea skriver: augusti 8, 201112:43 e m

    hähä lite sött av dig, att se tillbaka så. Önskar jag också hade haft det "så lätt"… :(

  25. Anna skriver: augusti 8, 201112:59 e m

    Det det var så fint skrivet att jag blev alldeles gråtfärdig. Fina lilla 15års-Hanna, hälsa henne att hon vuxit upp till en sjukt bra tjej!

  26. Foto & livet som nybliven mor skriver: augusti 8, 20111:03 e m

    fint skrivet

  27. Bilge skriver: augusti 8, 20112:22 e m
    2011-08-08 @ 14:20:46

    URL: http://WWW

    Postat av: Bilge

    Hej! Första gången jag hittar in på din blogg eller andra kanske efter att bella hade länkat för ett tag sedan.. jag tycker att du skriver så bra och jag blev rörd vid många tillfällen, hade jag skrivit ett brev till mig själv, hade det nog kommit några droppar… för det är inte lätt att leva, det är en ständig utmaning mellan att välja olika vägar… och ljuset bakom tunneln… tja, den återstår att se/ lista ut? Du förstår…

    Kika gärna in på min blogg o lämna en kommentar så blir jag dunderglad! kram xoxo!

  28. Matilda skriver: augusti 8, 20112:38 e m

    Du är helt jävla fantastisk! Helt. Jävla. Amazing.

  29. Elin skriver: augusti 8, 20113:13 e m

    Åh, där gav du min vilsna artonåriga själ lite hopp om framtiden. Jättefint skrivet! Önskar att jag var lika otrolig som du Hanna :)

  30. maria skriver: augusti 8, 20113:18 e m

    Vilken supertext!!

  31. Anonym skriver: augusti 8, 20114:04 e m

    :') åh så fint, inte ett öga torrt! Tänk att få ett sånt brev på högstadiet! Spara det till dina barn eller Alma!

  32. Anonym skriver: augusti 8, 20114:06 e m

    vad fint! du är fin hanna!

  33. Anonym skriver: augusti 8, 20114:25 e m

    Vilken mysigt text känner jag. Har själv funderat på allt jobbigt och bra jag gått i genom i mitt liv och hur jag börjat finna mig själv nu på riktigt. Skrev ett brev nyligen till mig själv som jag ska öppna om sju år men blev pepp på att skriva ett till lilla mig också :)

  34. Anonym skriver: augusti 8, 20114:45 e m

    popareeeeee

  35. Magdalena skriver: augusti 8, 20115:30 e m

    Har läst din blogg ett tag nu efter att en av bloggarna jag läser länkat till dig. Men inte kommenterat förrän nu. Fantastiskt fint skrivet! Du skriver alltid väldigt roligt och bra, men det här var lite extra!

  36. mathilda skriver: augusti 8, 20116:12 e m

    Gud va fint..

    o fina stig<3

  37. murre skriver: augusti 8, 20116:25 e m

    fint skrivet! blev tårögd :')

  38. sofie skriver: augusti 8, 20116:29 e m

    nää, fan vad fint. börjar gråta ju

  39. mia skriver: augusti 8, 20116:44 e m

    Nämen gud vad gulligt skrivet!
    Jag får lust att skriva till mig själv jag med, bara för att se vad man kan skriva ner.

    Keep on rocking/writing!

  40. Liza skriver: augusti 8, 20117:21 e m

    önskar jag kunde få ett brev från mig själv nu, som är skrivet 5 år framåt,som berättar hur allt ordnar sig och så. är helt otroligt förvirrad o deppig.

  41. Gaymasen skriver: augusti 8, 20117:33 e m

    Åh vad jag älskar dina längre, reflekterande texter. Jag slukas verkligen med. Jag mådde lite dåligt här för några dagar sen. Alla som åkte hem till sitt. Pussen som åkte hem till sitt. Sommaren som närmar sitt slut. Blabla. Så läste jag ditt inlägg om ångest. Jag fortsatte, skrev ihop massa ord i ett word-dokument jag tänkte publicera på bloggen. MEN DET BEHÖVDES INTE. Du, BARA DU, hjälpte att ventilera mig.

    Du. Är. Bäst!

  42. Frida skriver: augusti 8, 20118:19 e m

    Åh vilket fantastiskt bra inlägg, älskar hela idén!

  43. emmy skriver: augusti 8, 20119:15 e m

    jag är 18 och du gav mig lite hopp i min just nu vilsna liv, tack!

  44. Isa skriver: augusti 8, 20119:23 e m

    Vad fint skrivet! Jag tar till mig och känner igen mig i delar av det. Hittade din blogg nu på blogg.se's startsida och den här bloggen är i ärlighetens namn den bästa jag läst på länge! Det är coolt att du vågar vara dig själv och vågar säga vad du tycker.
    Kram Isa

  45. Isabella skriver: augusti 8, 20119:38 e m

    underbart skrivet!

  46. Bella skriver: augusti 8, 20119:47 e m

    Åhh vad fint skrivet. Jag fick till och med en klump i halsen. Du är så fin Hanna!

  47. Medina skriver: augusti 8, 201111:43 e m

    Mästerligt skrivet, du gav lilla jag i 18 årsåldern framtidshopp!

  48. Therese skriver: augusti 9, 20118:36 f m

    Gud vad fint skrivet!!

  49. fia skriver: augusti 9, 20119:19 f m

    men åh. vad fint.

  50. louise skriver: augusti 9, 201110:47 f m

    GUD VAD FINT! DÖR.

  51. Linnéa skriver: augusti 9, 20114:37 e m

    såsåsåsåsåsåååå fint!! går inte att beskriva hur underbara texter du skriver!

  52. FINALINAFINA skriver: augusti 9, 20115:46 e m

    Så jäkla bra!

  53. emelie skriver: augusti 9, 20115:58 e m

    fick gåshud när jag läste det här, gud vad jag tycker om dig! det finns så mycket jag skulle vilja skriva till mitt femtonåriga jag

  54. Anonym skriver: augusti 9, 201111:56 e m

    wow. finner. inte.ord.

  55. Carro skriver: augusti 10, 20114:11 e m

    Det där var det finaste på länge!

    Keep up the good work, du är bäst!

  56. ida skriver: augusti 10, 20114:41 e m

    underbart, helt otroligt skrivet!

  57. Eva skriver: augusti 10, 20116:25 e m

    Länge sen jag läste dig, men varje gång man går in och bläddrar på din blogg hittar man något underbart, roligt, klokt, fantastiskt inlägg! Måste börja läsa oftare…

  58. Maria skriver: augusti 12, 20113:55 e m

    oj,läste det här på jobbet och började storgråta! haha vet inte riktigt varför, det var så fint och ärligt skrivet!! sluta aldrig skriva även om livet känns lite grått ibland! kram

  59. sofia skriver: augusti 12, 20118:59 e m

    buhuhuhu… ledsen i ögat blev jag, speciellt på slutet. Lilla Stig. Du är tppenbra!

  60. mika skriver: augusti 25, 201110:45 f m

    varför gråter jag när jag läser det här? fint.

Skriv en kommentar